Nu, nu är hon borta. Det är tungt. Jag känner mig ensam, övergiven, isolerad och min frihet har övergivit mig.

Vi hade ett underbart år tillsammans! Jag hoppas att du får leva vidare i trygga händer och åka ut på roliga äventyr på vägarna. Visst hade vi våra duster, ibland va du bångstyrig och vägrade att åka dit jag ville, men det var ingenting som inte kunde redas ut. Du ska veta att du var min första, min hittills ENDA EGNA bil!!!